Röken som bildas vid lödning är direkt skadlig att andas in. Den innehåller ultrafina partiklar, metalloxider och restprodukter från flussmedel, varav flera är irriterande eller giftiga. Vid upprepad eller långvarig exponering utan tillräckligt skydd kan röken bidra till både akuta och kroniska hälsoeffekter – såsom andningsproblem, huvudvärk, astma och i vissa fall även neurologiska skador. Därför är det av yttersta vikt att arbetsmiljön är utrustad med fungerande och välplacerade lödutsug, även kallat lödrökutsug, särskilt inom elektronikproduktion, fordonsreparation och verkstadsindustri.
Historian bakom tekniken vi kallar lödning!
Lödning är en så kallad metallurgisk sammanfogningsmetod där två eller flera komponenter förenas med hjälp av ett smält tillsatsmaterial, kallat lod. Lodets smälttemperatur är avsiktligt lägre än de metalliska grundmaterialens, vilket innebär att dessa inte behöver nå smältpunkt under processen. Det är denna avgörande egenskap som skiljer lödning från svetsning – i svetsning smälts nämligen själva grundmaterialet för att skapa en metallurgisk fog. I lödning förblir det intakt, vilket gör tekniken särskilt lämpad för känsliga detaljer, elektronik och material med olika värmeledningsförmåga.
När lodet appliceras i sin smälta form och sprider sig genom kapillärkrafter i fogen mellan komponenterna, uppstår en stark mekanisk och ibland elektrisk förbindelse. För att förbättra denna vätning används ofta ett flussmedel som löser oxider på ytorna och förhindrar ny oxidation under själva lödningen.
Lödning har en mycket lång historia. Redan under bronsåldern – cirka 3000 år f.Kr. – finns dokumenterade exempel på lödda föremål, bland annat smycken och redskap. Tekniken utvecklades sedan vidare under antiken och medeltiden, ofta i samband med konstnärligt arbete i guld, silver och koppar. Under renässansen använde silversmeder sofistikerade lödmetoder som i många fall påminner om dagens hårdlödning.
Det stora industriella genombrottet kom dock först under 1900-talet i och med elektronikens genombrott. Framväxten av radioapparater, senare datorer och komplexa kretskort krävde en tillförlitlig, exakt och lågtempererad sammanfogningsmetod som inte skadade känsliga komponenter. Lödning blev då, av förklarliga skäl, extremt viktig!
I dagens moderna tillverkningsindustri är lödning i princip en självklarhet inom elektronik, finmekanik, medicinteknik, fordon och flygindustri. Processen har dessutom blivit högautomatiserad med tekniker som våglödning och reflow-lödning, där tusentals komponenter löds samtidigt med hög repeterbarhet och precision. Även manuell lödning lever kvar, särskilt i prototypframtagning, reparation och specialmontage där flexibilitet och hantverk fortfarande krävs.
Teknikens långa bakgrund, i kombination med dess fortsatta relevans i framtidens teknik gör lödning till en ovanligt tidlös industriell metod – och samtidigt en arbetsmoment där rätt skydd mot rök och partiklar alltid bör prioriteras.
Mjuklödning och hårdlödning etc.
Lödning delas generellt in efter temperatur. Mjuklödning sker under 450 °C och används ofta i elektronik, medan hårdlödning sker över 450 °C och förekommer i t.ex. VVS och fordonsindustrin. Det finns även högtemperaturlödning, som används i specialtillämpningar som flygteknik och medicinteknik.
Förutom temperaturskillnader finns det olika tekniska tillvägagångssätt. Exempelvis våglödning, som lämpar sig för massproduktion av kretskort, samt reflow-lödning där man genom värmebehandling fixerar komponenter som placerats med pasta på ett kretskort. Även selektiv lödning används när det krävs särskild precision, ofta i kombination med automation.
Lod (material) som ofta används då man löder
Vid lödning används flera olika typer av lod beroende på användningsområde. Tenn-bly-legeringar har traditionellt varit vanliga i mjuklödning, men har i stor utsträckning ersatts av blyfria alternativ som tenn-koppar eller tenn-silver i enlighet med RoHS-direktivet. I hårdlödning används ofta legeringar baserade på koppar, silver eller mässing.
Utöver själva lodet är flussmedel avgörande. Det fungerar som rengörare av ytorna, bryter oxidfilmer och möjliggör god vätning. Flussmedel kan vara kolofoniumbaserat, vattenlösligt eller halogenfritt beroende på krav på renlighet, miljö eller process.
Komponenternas material spelar också roll. Aluminium kräver andra metoder än koppar, och olika legeringar kan påverka både lödbarhet och hållfasthet.
Arbeten som innefattar lödning på ett eller annat sätt
Lödning förekommer inom en rad olika branscher. Inom elektronikindustrin används det vid tillverkning av kretskort, kablage, kontakter och sensorer. Inom fordonsbranschen används tekniken för att reparera ledningsnät, kontaktdon och ibland även kylsystem. Inom VVS används hårdlödning av kopparrör, och inom finmekanik och smyckestillverkning ger lödning starka men diskreta fogar. Även inom konstnärlig metallbearbetning, instrumenttillverkning och vissa områden av medicinteknik förekommer lödning som central metod.
För alla dessa yrkesområden är skydd mot lödrök inte ett tillval, utan ett arbetsmiljökrav.
Vad innehåller röken från lödning – och är den verkligen farlig?
Röken som uppstår vid lödning är en aerosol bestående av mikroskopiska fasta och flytande partiklar, ofta i nanometerskala. Den innehåller:
– Metalloxider (t.ex. tennoxid, kopparoxid, blyoxid)
– Flyktiga organiska föreningar från flussmedel
– Aldehyder som formaldehyd och akrolein
– Syror (t.ex. saltsyra) och kolofoniumrester
Dessa ämnen är dokumenterat hälsofarliga. Inandning kan orsaka allt från slemhinneirritation till allergisk astma, kemisk lunginflammation och över tid även reproduktionsstörningar om bly eller vissa lösningsmedel ingår.
Det är särskilt farligt eftersom partiklarna är så små att de kan nå långt ner i alveolerna – den del av lungorna där gasutbyte sker – och på så vis få direkt tillgång till blodomloppet.
Skadliga hälsoeffekter om man inte ser upp!
Flera medicinska studier har visat att yrken där man löder dagligen innebär en ökad risk för:
– Andningsvägsproblem: hosta, andfåddhet, slemproduktion
– Yrkesastma: ofta till följd av flussmedelsrök (kolofonium)
– Neurologiska symptom: särskilt vid exponering för bly
– Trötthet, huvudvärk, nedsatt koncentrationsförmåga
– Hudeksem och allergiska reaktioner
Personer med försvagad lungfunktion, rökare och allergiker är särskilt sårbara. Gravida bör undvika all exponering för blyhaltiga lod, då dessa ämnen har dokumenterad påverkan på fosterutvecklingen.
Skyddsutrustning är ett måste – och lödutsug är val nummer 1
Det mest effektiva skyddet är punktutsug, även kallat lödutsug i detta sammanhang, direkt vid arbetsytan. Dessa monteras med en flexibel arm eller fast munstycke som suger upp röken innan den sprids i omgivningen. De är ofta utrustade med filter (HEPA och aktivt kol) för att fånga upp både partiklar och gasformiga ämnen.
Därutöver bör arbetstagare bära skyddsglasögon vid hårdlödning, samt skyddshandskar om man hanterar frätande flussmedel. I miljöer där punktutsug saknas, bör andningsskydd med partikelfilter användas som komplement – men detta betraktas som en nödlösning snarare än en långsiktig lösning.
Skaffa ditt lödutsug eller svetsutsug från GEOVENT.se, här erbjuds ett fullskaligt sortiment med allt du behöver för att leda bort såväl svetsrök och lödrök till avgaser och organiska ångor. Möjligheterna är oändliga och målet är utomordentligt ren luft på jobbet!
Såhär renar lödrökutsug luften!
Lödutsug är en kritisk komponent för att uppfylla både arbetsmiljökrav och säkerhetsstandarder. Ett korrekt installerat system fångar upp lödröken vid källan och förhindrar att skadliga ämnen sprids i arbetsrummet. På så sätt skyddas inte bara den som löder – utan även kollegor i närheten.
Utsuget skapar dessutom en renare arbetsmiljö, minskat städbehov och förlänger livslängden på övrig elektronik och instrument genom att begränsa korrosion orsakad av flussmedelsrester i luften.
Fördelar med flexibla utsugsarmar
Flexibla utsugsarmar gör att man kan anpassa lödrökutsugets position efter arbetsstyckets form och läge. De möjliggör rörlighet i sidled, höjdled och ofta även i rotationsled, vilket är särskilt viktigt när man löder i varierande konfigurationer eller på prototyper. Dessutom:
– Underlättar ergonomiskt arbete
– Minskar behovet av manuell anpassning
– Sparar utrymme vid stationära arbetsplatser
Den typen av utsug är väldigt praktiska i både små verkstäder och större produktionslinjer med varierande lödobjekt.
Vad säger reglerna om lödrök och ventilation?
Arbetsmiljöverkets föreskrifter är så tydliga som de kan bli! Enligt AFS 2018:1 får inte exponeringen för luftburna föroreningar – däribland lödrökens ämnen – överskrida fastställda hygieniska gränsvärden. Det innebär att arbetsgivaren måste säkerställa att korrekt ventilation finns på plats. AFS 2009:2 understryker också vikten av punktutsug i verksamheter där förorenande ämnen genereras, vilket i detta fall blir lödutsug.
Dessutom gäller regler om riskbedömning, åtgärdsprogram och ibland medicinska kontroller beroende på ämnenas faroklassificering. Vid arbete med kolofonium krävs dokumenterad hantering och kontrollåtgärder enligt gällande krav.
Vi summerar – skaffa ett lödutsug om du löder i arbetet!
Lödning är en teknik vi inte kan vara utan i dagens samhälle, då det förekommer i allt från finmekanik och bilreparationer till komponenttillverkning och avancerad elektronik. Men de hälsorisker som uppstår från röken får aldrig underskattas. Rökens sammansättning är komplex och ofta farlig – särskilt om den inandas dagligen över längre tid.
Lödutsug är inte bara ett smart tekniskt tillval – det är en grundförutsättning för god arbetsmiljö. Genom att installera effektiva utsugssystem med flexibel arm, rätt filter och anpassning efter arbetsytan skapas inte bara renare luft utan också ett tryggare och mer produktivt arbete.
Den som ansvarar för verkstad, elektronikproduktion eller serviceverkstäder bör därför alltid fråga sig: finns tillräcklig ventilation vid våra lödstationer? Om svaret är tveksamt, är det hög tid att investera i rätt lösning – för människans, teknikens och miljöns skull.
Som man säger på engelska, ”don’t miss out”, och det stämmer sannerligen, för i vår nästa artikel fortsätter vi i snarlika fotspår men vänder istället blickarna mot utsugsfläktar vid lackering. Missa inte detta!