Mellan 100-130 miljoner ton schaktmassor per år, så mycket grävs det här i Sverige enligt flera olika bedömningar, bland annat från myndigheter och branschorganisationer. Denna enorma mängd material kommer främst från bygg- och anläggningsprojekt, där jord, sten och andra biprodukter av schaktning uppstår som en oundviklig del av arbetet. Men vad är schaktmassor, hur uppstår de mer specifikt, och hur hanterar man dem på bästa sätt? I den här artikeln går vi igenom grunderna kring masshantering och belyser varför en effektiv sortering är avgörande både ur ekonomiskt och miljömässigt perspektiv. Ett intressant ämne som du inte vill missa!
Vad menas med schaktning och schaktmassor?
Inom bygg- och anläggningsbranschen är schaktning det arbete som innebär att man avlägsnar, förflyttar eller formar jord- och bergmassor. Det kan röra sig om allt från att gräva ut en grund för ett hus till att bygga infrastruktur som vägar, tunnlar eller järnvägar. Resultatet av denna process är de så kallade schaktmassorna, det vill säga allt material som grävs upp och behöver hanteras på något sätt.
För att uttrycka det lite mer formellt kan man säga att schaktmassor omfattar alla sorters jord, lera, sand, grus och berg som mobiliseras i samband med bygg- och anläggningsarbeten. Ofta ses dessa massor som biprodukter, men med rätt teknik och planering kan de i många fall återanvändas eller återvinnas, vilket både sparar resurser och minskar behovet av att skaffa jungfruliga material.
Nästan alla byggprojekt ger upphov till massor
Schaktmassor uppstår i princip i alla typer av bygg- och infrastrukturprojekt. Några vanliga exempel är:
Hus- och fastighetsbyggen
Grävarbeten för husgrund, källare eller rördragning leder ofta till stora volymer jord och sten.
Väg- och järnvägsbyggen
Utbyggnad av vägar och spårbunden trafik innebär omfattande markberedning och schakt.
Anläggning av tunnlar och bergrum
Vid sprängningsarbeten i berg uppstår stora mängder stenmaterial som klassificeras som schaktmassor.
Ledningsarbeten och kommunala projekt
Dragning av vatten- och avloppsledningar, fiberkablar och fjärrvärmesystem medför oftast grävarbeten i varierande skala.
I regel genereras mest schaktmassor när man måste förflytta stora mängder jord och berg för att åstadkomma nödvändiga markförändringar, exempelvis för att jämna ut terrängen eller för att skapa djupare nivåer vid grundläggning.
Har du ett projekt på gång som kräver schaktarbete vid markberedning, grundläggning eller annat inom denna kategori? Hör då med www.lipab.se för ett professionellt utfört jobb av en aktör med gedigen erfarenhet inom branschen.
Detta består schaktmassorna av
Eftersom schaktmassor är direkt kopplade till det lokala markförhållandet kan de innehålla allt från mjuka jordarter till hårt berg. De vanligaste komponenterna är:
– Jord (till exempel lera och silt)
– Sand och grus
– Sten och bergkross
– Organiskt material som rötter och växtrester
– Byggrester, beroende på tidigare markanvändning (ibland kan man stöta på gammal asfalt, tegel eller betong)
Hur massorna är sammansatta avgör i hög grad hur man bäst kan återvinna och återanvända dem. Jord och sand är till exempel ofta användbart till fyllnadsmaterial, medan sten och grus kan användas till vägbyggen eller andra konstruktionsändamål. Dock kan föroreningar från tidigare verksamhet, exempelvis gamla industrimarker, kräva särskild analys och hantering innan materialet kan återbrukas säkert.
När behöver man sikta schaktmassor?
Att sikta, eller sortera, schaktmassor innebär att separera olika fraktioner beroende på kornstorlek eller typ av material. Siktningsbehovet uppstår i flera situationer:
– När massorna innehåller ett brett spann av kornstorlekar som påverkar möjligheten att återanvända dem för specifika ändamål.
– När man önskar avlägsna oönskade komponenter, exempelvis större stenar, träbitar eller andra föroreningar.
– När massorna ska uppnå vissa kvalitetskrav enligt gällande standarder eller projektspecifikationer (exempelvis för bärlager i vägbyggen).
Generellt behöver man sikta schaktmassor när de är alltför heterogena för att användas direkt, eller när projektet i fråga kräver en mycket specifik storleksfördelning på det material man ska återanvända.
Så går man tillväga för att sikta och sortera materialet
Processen för att sikta och sortera schaktmassor kan se olika ut beroende på storlek på projektet, vilken utrustning som är tillgänglig och var materialet befinner sig. Det finns dock tre huvudsakliga kategorier av utrustning för sortering:
1. Siktskopa
En siktskopa är ett verktyg som monteras på exempelvis en grävmaskin eller hjullastare. Den är utrustad med en roterande trumma eller roterande valsar med hål i olika dimensioner. När man fyller siktskopan roterar trumman och låter mindre fraktioner falla igenom hålen, medan större bitar stannar kvar i skopan. Siktskopan är särskilt praktisk i mindre eller medelstora projekt, där man vill ha en flexibel och mobil lösning. Man kan hantera materialet direkt på plats, vilket minimerar transporter och därmed spar bränsle och tid.
2. Mobila sorteringsverk
För större projekt kan man använda mobila sorteringsverk. De är ofta utrustade med en vibrerande sikt eller roterande sikttrumma, och kan flyttas runt i anslutning till byggarbetsplatsen. Tack vare sin storlek och kapacitet klarar de av relativt höga volymer material och kan hantera flera fraktionsstorlekar samtidigt. Det är en flexibel lösning för verksamheter som regelbundet flyttar mellan olika platser men ändå har behov av hög kapacitet.
3. Stationära sorteringsverk på grustäkter
Stationära sorteringsverk är en del av större anläggningar, ofta placerade på grustäkter eller återvinningscentraler. Dessa verk är dimensionerade för att ta emot stora mängder schaktmassor från olika projekt. Fördelen är en hög grad av automatisering och möjligheten att sortera flera olika kvaliteter och fraktioner i stor skala. Nackdelen kan vara längre transporter om projektet är geografiskt avlägset, vilket gör att man måste beräkna transportkostnader och miljöpåverkan.
De många fördelar med en siktskopor
Även om både mobila och stationära sorteringsverk är viktiga inslag i storskaliga projekt, finns det flera skäl till varför en siktskopa kan vara ett optimalt val i mindre eller mer flexibla sammanhang:
Hög mobilitet
Eftersom siktskopan monteras direkt på en grävmaskin eller hjullastare kan man enkelt byta plats för sorteringen.
Kostnadseffektivitet
För mindre volymer kan det vara dyrare att transportera materialet till ett större verk eller att hyra ett mobilt sorteringsverk.
Snabbhet
Man kan direkt på arbetsplatsen sikta massorna och återanvända de lämpliga fraktionerna, exempelvis som fyllnadsmaterial eller dräneringsgrus.
Minskad miljöpåverkan
Transporterna minimeras när sorteringen sker direkt på plats, vilket bidrar till lägre utsläpp av koldioxid och andra föroreningar.
Hur mycket schaktas varje år i Sverige?
Som nämndes inledningsvis uppstår det årligen mellan 100 och 130 miljoner ton schaktmassor i Sverige, enligt uppskattningar som bland annat framgår av rapporter från Naturvårdsverket och andra myndigheter. Den stora volymen beror på omfattande infrastrukturprojekt och ett kontinuerligt behov av att bygga, renovera och modernisera samhället. I en tid då städer förtätas och gamla ledningssystem uppgraderas, förväntas efterfrågan på markarbeten och schaktning fortsätta ligga högt.
Mängden schaktmassor varierar naturligtvis från år till år beroende på konjunkturläget, politiska beslut och investeringar i såväl privat som offentlig sektor. Vid större satsningar på exempelvis järnvägar eller tunnlar kan volymerna öka kraftigt under en period för att sedan minska när projekten är avslutade.
Masshantering – dessa lagar och regler gäller
Eftersom schaktmassor omfattar jord, sten och ibland förorenade eller farliga ämnen, är masshanteringen här i Sverige starkt reglerad av flera lagar och föreskrifter. Här är några viktiga regelverk och riktlinjer att ha med sig i bakhuvudet:
Miljöbalken (SFS 1998:808)
Utgör grunden för miljölagstiftningen i Sverige. Den reglerar bland annat avfallshantering och ställer krav på att verksamhetsutövare ska förebygga och minimera miljöpåverkan.
Avfallsförordningen (SFS 2020:614)
Specificerar hur avfall ska klassificeras och hanteras. Schaktmassor som klassas som avfall, exempelvis vid förorenad jord, omfattas av dessa bestämmelser.
Naturvårdsverkets föreskrifter och riktlinjer
Myndigheten ger ut vägledningar för hur massor med olika föroreningshalter ska karakteriseras, samt riktlinjer för hur förorenade massor kan omhändertas eller behandlas.
Besök gärna www.naturvardsverket.se för att läsa mer om vad som gäller inom återvinning av massor.
Plan- och bygglagen (SFS 2010:900)
Reglerar bygg- och anläggningsprojekt och ställer indirekta krav på hur schaktning ska ske med hänsyn till säkerhet och miljö.
Arbetsmiljöverkets föreskrifter
Reglerar arbetsmiljön vid hantering av tunga maskiner och bearbetning av schaktmassor, för att säkerställa att arbetet utförs på ett säkert sätt för personalen.
Att följa dessa regelverk är av största vikt för att undvika sanktioner och för att säkerställa att projektet inte ger upphov till föroreningar eller andra negativa konsekvenser för miljön. Det kan handla om krav på provtagning och analys innan schaktmassorna får flyttas, rapporteringsplikt kring mängder och mottagningsanläggningar, samt dokumentation av hur massorna hanteras under projektets gång.
Vi avrundar – detta menas med schaktmassor
Som sagt, vad är schaktmassor? Enkelt uttryckt är det jord, berg, sand, grus och andra biprodukter från olika typer av gräv- och markarbeten inom bygg- och anläggningssektorn. Dessa massor genereras i stora volymer – så mycket som upp till 130 miljoner ton per år i Sverige – och behovet av att hantera dem effektivt ökar i takt med att infrastrukturen byggs ut och upprustas. Beroende på var schaktmassorna kommer ifrån och vilken sammansättning de har, kan de i hög grad återanvändas eller återvinnas, förutsatt att man separerar och behandlar materialet på rätt sätt.
För att sikta och sortera schaktmassor finns det olika metoder och maskiner, från mer flexibla siktskopor till avancerade mobila och stationära sorteringsverk. Vilken teknik man väljer beror på storleken på projektet, hur mycket material som behöver hanteras och kraven på kornstorlek eller renhet hos massorna. Att göra rätt val kan ge både ekonomiska och miljömässiga fördelar, inte minst genom minskade transporter och effektivare resursutnyttjande.
Sist men inte minst så är lagar och regler för masshantering relativt stränga här i Sverige. Schaktmassor kan klassificeras som avfall och omfattas då av lagstadgade rutiner för provtagning, dokumentation och transport. Projektägare och entreprenörer måste därför ha god kunskap om relevant lagstiftning, inte minst Miljöbalken och Avfallsförordningen, för att säkerställa en ansvarsfull och korrekt hantering. På så sätt kan vi bygga och utveckla samhällen med respekt för både människors hälsa och naturens bärkraft – samtidigt som vi optimerar resursanvändningen i vår ständigt växande infrastruktur.
Mer om schaktmassor och vad det kostar att forsla bort dessa kan du läsa om här.
